Tag Archives: othello och chakina

En speciell kärlek

Warning: Illegal string offset 'filter' in /customers/4/b/d/bjornthoren.se/httpd.www/blogg/wp-includes/taxonomy.php on line 1442
DCF 1.0

– Chakina –

Jag kan höra henne pipa på sitt små gläfsiga vis likväl som jag kan se Othellos bedjande och förväntansfulla ögon om busig utgång innan han spricker med ett högt skall. Hennes ljusa gulaktiga päls är mjukare än mjukt och doftar fortfarande valp, vilket i och för sig inte alltid är så trevligt. Othello, en stor schäferhane med ett lika busigt och barnsligt hjärta som sin storhet, ligger mig så varmt om hjärtat att jag fortfarande kan höra honom fast vi skiljdes åt för många, många år sedan. Likadant är det med Chakina, min lilla golden retrivertik. Hon fanns hos mig bara en kort tid innan jag blev för dålig för att ta hand om en valp och senare unghund. Varje dag under varje år som jag har varit utan hund har jag längtat och känt efter om jag skulle orka med att skaffa en ny hund. Varje dag!

Othello.huvudet.sne

– Othello –

Den djupa relation som kan uppstå mellan en hund och en människa är verkligen speciell för att inte säga personlig och äkta. Att det finns ren kärlek mellan husse/matte och hund kan alla hundägare ställa sig bakom. Jag menar, tänk på alla promenader som börjar med gnäll, stön och stånk för att sluta med ett glatt humör, skratt och lek. Alla regnpromenader och alla vaknätter om voffsingen blir sjuk plus alla tusenlappar som flyger iväg under ett hundliv. Det är äkta kärlek och så mycket mer än vad någon kan föreställa sig som inte gillar hundar.

Det kanske inte är speciellt konstigt att jag fortfarande går här hemma och längtar under tiden jag jobbar på att bli bättre både fysiskt och psykiskt. Jag vet att jag inte kommer klara av att lämna bort en hund igen. Men jag vet också att en dag kommer jag att återigen vara en hundägare. Därför måste jag vara tålmodig och stark i min väntan och längtan så jag inte skaffar en hund för tidigt, vilket skulle innebära känslomässig PANGkaka och ett trasigt hjärta.

HŠr Šr jag och Othello ute och trŠnar pŒ rsta gŠrdet. (Jag hade glŠdjen att fŒ ha Othello under tre intensiva och fantastiskt givande Œr innan han flyttade ner till Linkšping).

HŠär äŠr jag och Othello ute och trŠänar påŒ Årsta gäŠrdet.

Skiiit också! Det drar i mig BIG TIME och dagen D kommer allt närmare, gott folk. Men inte riktigt än, nej. Det jag vet är att jag kommer inte skaffa en schäfer igen utan det lutar åt att bli en liten mini Chakina. Men den dagen jag är 100%-ig säker kommer väl aldrig dyka upp. Det kanske blir två, en schäfer- och en goldentik? Ha, ha, ha, det skulle vara typiskt.

Nej, gott folk. Nu ska jag ta en kopp java på altanen. Må så gott.

Kramar!
Nalle

Share Button