Category Archives: Attityder & fördomar

Anmäl alltid ändrad inkomst – för din egen skull!

Warning: Illegal string offset 'filter' in /customers/4/b/d/bjornthoren.se/httpd.www/blogg/wp-includes/taxonomy.php on line 1442

Vi förväntar oss att livet ska flyta på lika vackert och ro givande som en reklamfilm i en urskog med en lätt porlande bäck och vi blir genuint överraskade varje gång livet bestämmer sig för att ta krokben, eller strula till vardagen för oss? Jag förstår inte varför? Jag menar, nästan allt som händer oss är vi själva ansvariga till eller så är någon annan i vår närhet skyldig. Det finns dock en liten del som vi inte kan styra över och då pratar vi om politik och konsekvenserna den för med sig, här och nu. Det behöver inte heller alltid vara dåliga saker som sker. Men…

Det har inte varit lätt att leva mitt liv sista tiden och om jag vänder blicken utåt, bort från mig själv, ser det ut som om svårigheterna ska fortsätta ett tag till. För egen del har det handlat mest om ekonomiska svårigheter som uppstod när funktionsnedsättningen mer eller mindre tog bort min förmåga att arbeta och tjäna pengar. Sedan att den politiska vinden samtidigt har försämrat livssituationen för väldigt många personer med funktionsnedsättningar har inte underlättat precis.

Att inte längre ha möjligheten till att kunna påverka livets innehåll är fruktansvärt ansträngande för psyket och självförtroendet. De flesta med en normal inkomst behöver spara för att ha råd att införskaffa lite dyrare saker till hemmet som till exempel två madrasser inklusive bäddmadrasser, så har det alltid varit i mitt liv och jag ser inget konstigt med det. Man sparar några månader innan man har råd att shoppa loss. Men det var förr. När ens inkomst är så låg att den inte ens räcker till de allra vanligaste sakerna i ens liv och hem är det svårt att hålla masken. Det finns ju så många saker som hela tiden behöver förnyas såsom kläder, underkläder, ytterkläder eller skor och vanliga husgeråd. En vän räknade ut och kom fram till att om jag tidigare behövde några månader på mig för att införskaffa dessa madrasser till min säng så skulle jag nu behöva spara i närmare åtta år. Eller som han sa; ”Du kan egentligen inte spara något för du har inget att spara efter hyran och mat.”

Galet, eller hur! Denna nya fattigdom förminskar hela mig och gör den mig så illa kan jag inte låta bli att undra hur många andra det finns där ute som också mår skit och känner sig förminskade och värdelösa i samhällets ögon. Att vara ekonomiskt beroende av samhället, att förlita sig på deras sunda vätskor, är hemskt eftersom man märker efter ett tag att de finns ”otäckt många” politiker och handläggare som är spritt språngande och lever i en fantasi värld. Min så kallade ”lön” höjs/sänks beroende på vilken politik (röd/blå) som förs och att ta emot pengar från ens familj eller vänner gör ju inte så att man känner sig självständig precis.

”Om detta fortsätter dröjer det inte länge förrän samhället åter har format sina egna små mönsterkrympling som tacksamt skall böja sig för landets välvilja. Mönsterkrymplingen hette förr ”de ofärdiga”, ”sinnesslöa” eller kort och gott ”invalider och handikappade. Vi bodde på institution. Är det åter dags?”

Faktum är att politikerna har under flera år börja köra med en väl utstuderad och effektiv nedmontering av många funktionshindrade personers självkänsla bland annat genom att försämra rättighetslagen LASS, personlig assistans. Det sker utan att folket märker av det speciellt mycket och skulle någon nitisk journalist gräva lite och göra skäl för sin lön är man väl förberedd genom att sedan en tid tillbaka smutskasta och utmärka lagen som ett instrument till fusk.

Det gäller att må jävligt bra för att orka med och att hitta anledningar till att gå upp och fortsätta denna promenad längsmed livets väg. Med det ovan skrivna och med facit i hand över politikers omoraliska beteende när det kommer till att sko sig är det högintressant att jämföra deras syn på moral och att följa lagar.

”Anmäl alltid ändrad inkomst till försäkringskassan – för din egen skull..!”

Vem minns inte Anslagstavlan på teve. Denna informativa fingervisning om hur vi skulle sköta oss och att det var vår skyldighet att hålla oss uppdaterade på alla lagar och regler. Minns ni att den slutade med en melodiös uppmaning – ”Anmäl alltid ändrad inkomst till försäkringskassan – för din egen skull!” Jag tänkte nu att det kanske inte skulle vara en så dum idé om Riksdagen tog efter Anslagstavlan och lät ett gäng teve apparater loopa alla de lagar och regler som gäller för riksdagsledamöter. ”Använder du partiets eller riksdagens betalkort glöm inte att begära kvitto och att redovisa ALLA inköp! Annars kan hemska saker hända, i alla fall om du är kvinna” – ”Du vet väl om att du har rätt till övernattningslägenhet i Stockholm om du bor längre bort än 5 mil och att du får ekonomiskt stöd för lägenheten upp till 8 000 kr/mån? För att få hela stödet, inklusive parkeringsplats, tänk på att lägenheten måste kosta mer än 8 000 kr/mån och skulle du få en bostadsgäst på halsen, släng ut denna omgående annars får du bara hälften – Anmäl alltid ändrat antal på hyresgäster till revisorn – för din egen skull..!”

Det är konstigt men när den politiska eliten blir påkommen med ena handen i kakburken och den andra under kjolen på fröken moral har dom självklart ingen aning om hur det kunde bli så. Nej, dessa hyvens män och kvinnor som bara har Sveriges bästa för sina ögon skulle ju aldrig medvetet göra fel eller fuska. Fast ibland får man en känsla av att en del lägger ner stor möda och tid på att mjölka ur systemet med den ena kreativa påhittigheten efter den andra, men när politikerna gör det så kallas det för att skatteplanera och att vara kreativ. Och går det åt pipsvängen så heter det att ”det hade dom ingen aning om!”.

Jag vill inte ha politiker i riksdagen som inte vet vad en liter mjölk kostar eller som är så svag i sin moral att dom inte vet om att fel görs när man begär ett ekonomiskt stöd fullt ut, på 8 000 kr/mån, fast man är två som bor i lägenheten. Om de inte kan leva upp till ett rent samvete och ha så pass mycket bondförnuft i sig att de följer lagar och bestämmelser som vi alla måste göra så kommer politikerföraktet aldrig att minska inte heller skattefusket eller annat fuskande.

Det är lätt att känna rädsla och uppgivenhet över att moralen i landet verkar vara så låg att det till och med finns förtroendevalda inom politiken som verkar kunna bete sig hur som helst utan att känna skuld och få dåligt samvete. Att misstron till våra politiker förstärks och att det fortfarande är svårt att få folk att engagera sig politiskt är inte konstigt när den ena efter den andra tycks snylta åt sig av landets skattepengar trots att de har bra lön och andra förmåner. Fast det är väl som man brukar säga, mycket vill ha mer! Det är häpnadsväckande att så många klarar sig fastän de balanserar på kanten för vad som är moraliskt och lagligt.

Fuskare är ett populärt ord nu för tiden och den politiska makten mjölkar flitigt ordets alla nyanser inom kostsamma samhällsområden. Och det vet vi ju vilka dom områdena är. Att politikerna har lyckats sälja in att det lurar fuskare överallt inom LSS & LASS och det har lett till att man har legaliserat ytterst tveksamma metoder för att få tag på alla dessa fuskare. Ingen tycker om fuskare. De ska sättas dit med alla tänkbara medel. Vad spelar det för roll om en del kommer i kläm, hamnar på gatan eller inte har råd längre med medicin och läkarvård, färdtjänst eller tv-licensen, etc. (ironi) Nej, rätt ska vara rätt! Det vill säga så länge man själv inte hamnar där.

I princip tycker ingen om fuskare men väldigt många har inget emot att fuska själva. Fast återigen, om du tillhör eliten kan det vara bra att veta att fusk kallas för skatteplanering och att vara framåt. För oss andra kallas det för fusk eller svartjobb. En del välbärgade personer tycker inte att det är speciellt omoraliskt när de skatteplanerar med stor inlevelse och påhittighet och från år till år balanserar på kanten till kriminalitet. Undrar hur många riksdagsplatser som skulle gapa tomma om det fanns en moralpolis?

Nej, nog om detta.

Ta hand om er!
Nalle

Share Button

Fattig är lika med slarvig och oförmögen?

Warning: Illegal string offset 'filter' in /customers/4/b/d/bjornthoren.se/httpd.www/blogg/wp-includes/taxonomy.php on line 1442

Någon gång i slutet av 80-talet och i början av 90-talet var jag på ett stort seminarium i Strängnäs trakten som hette, ”Vi som bestämmer år 2010”. I denna unika möjlighet att få blicka in i en framtid skapad av ungdomar så som de ville att framtiden skulle se ut hade man glömt bort en del människor, trots att ungdomarna visade en tydlig vilja att utrota orättvisor som diskriminering och främlingsfientlighet, och trots att ungdomarna hade styrhjälp av vuxna.

Innan seminariet hade Fryshuset och Anders Calgren ett par informationsträffar för utställare och andra deltagare såsom ungdomsföreningar som var med på ett eller annat sätt. Jag var närvarande vid två möten och representerade DHR UNG som idag heter Förbundet Unga Rörelsehindrade. Jag kunde pinsamt konstatera att ett av seminariets dragplåster, ett evenemang som gick under namnet, ”ett hus för alla”, inte alls stämde med rubriken. Huset var inte tillgängligt för personer med funktionsnedsättningar. Vi påpekade bristerna men möttes av ointresse och besvärlighet. Man var inte intresserade av att åtgärda eller ens diskutera det hela som senare självklart bara var ett olyckligt misstag. Ett hus för alla som inte var för alla blev ju lite pinsamt för arrangörerna med tanke på att hela evenemanget skulle ge en glimt av framtiden, av år 2010.

Om jag inte minns helt fel fixades tillgänglighetsproblemen på plats genom att man skrev på A4 papper ”HISS” och ”RAMP”, etc. Mycket finurligt och enkelt och ungdomligt.

Med facit i hand visade det sig att arrangörerna inte var helt fel ute. Jag menar, det är år 2011 och även om jag tror att ”ett hus för alla” idag skulle vara mer genomtänkt och förhoppningsvis innehålla en hiss så är samhället i stort fortfarande långt ifrån tillgängligt. Förutom att otillgängligheten utestänger och diskriminerar många med funktionsnedsättningar så finns det också stora grupper av dem som inte kan arbeta och som därför utestängs ekonomiskt från samhället, i och med att denna grupp har fått det betydligt sämre ekonomiskt.

Sedan 1994 då en enig riksdag antog LSS & LASS har dessa lagar aldrig tidigare varit mer hotade än vad de är idag. Det är ingen hemlighet att dagens alliansregering föraktar de svaga i samhälle. Speciellt om man har en omfattande funktionsnedsättning och behöver många timmar personlig assistans och inte kan arbeta eller är långtidssjuk. Det är inte heller någon nyhet att många oskyldiga kommer i kläm under alliansregeringens iver att jaga fuskare. Jag har träffat flera politiker inom alliansen och oppositionen som förfasas över osmidigheten och det brutala sätt som används i arbetslinjen och i jakten på fuskare. Sedan avslutar de med att betona att så här var det inte tänkt. När jag frågar vad som var tänkt får jag till svar enbart en massa inövat svammel, speciellt ifrån allianspartierna.

Jag kan inte låta bli att undra om utställarna eller alla ungdomar som besökte mässan ”Vi som bestämmer år 2010” i Strängnäs någonsin kunde föreställa sig att de själva, 20 år senare, skulle tillhöra de som bestämmer under en tid då en omvänd Robin Hood politik förs i Sverige

Ibland undrar jag om ”Dom som bestämmer idag” verkligen fattar att de hellre ger arbetare, höginkomsttagare och rika mer pengar i plånboken och bekostar det genom flertalet skattesänkningar som betalas av sjuka, långtidssjukskrivna, funktionshindrade, ungdomar och äldre plus av en allt sämre sjukvård? Tyvärr tror jag inte att så många är medvetna om skattesänkningarnas konsekvenser.

Nu när alltfler blir fattigare och klyftorna ökar mellan rika och fattiga kan det kanske vara kul att få lite så kallad onödigt vetande. Jag vet inte varför jag kom att tänka på det men visste ni om att innan 1945 fick de allra fattigaste i Sverige inte rösta. Det innebär att om du hade fått socialbidrag var rätten att påverka samhället genom allmänna val dig fråntagen. Anledningen var att du ansågs slarvig och oförmögen att fatta viktiga beslut och man hävdade att fattigdom omöjliggjorde intresse för samhället. Oj, nu kom jag att tänka på Fredrik Reinfeldt och hans bok ”Det sovande folket”. Undrar varför?

Fan! Har du fem spänn att låna mig?

Ta hand om dig!
Nalle

Share Button
1 3 4 5 6 7 33