Molly och jag pratar lite på självaste julafton och jag kan lugnt meddela att förväntningarna var stor liksom längtan att få öppna alla julklappar.

Men först ska vi se på Kalle Anka klockan tre och sen ska vi äta - sedan är det dags för julklappar.

Malte köper inte riktigt att det är Tomten med stort T som besöker oss med julklappar - han är väldigt lik Johannes. LOL

Hemma hos familjen Axell

När man som jag är lyckligt lottad med två super fina systrar så innebär det att man har en hel del roliga barndomsminnen från när vi var barn. Jag minns bland annat den gången när jag ville testa hur det var att strypa någon. (Ja, du läste rätt.) Bara för att få känna hur det kändes och eftersom Katarina var en så förstående syster ställde hon givetvis upp på sin storebrors hyss. Vi hade en speciell syskonkärlek jag och Katarina. Jag älskade min lillasyster över allt annat förutom när syskonkärleken blommade upp i olika sorters bråk - men akta den som försökte bråka med min syster - det var ju bara jag som fick bråka med lillsyrran. :-)

Jag minns också hur det var när Anna kom till världen, då var jag femton år och betydligt snällare och vuxnare än när Katarina och jag var små. En gång när mamma lade Anna, som hon brukade göra, på mitt bröst när jag skulle vakna på morgonen, Anna hade precis fått sylvassa små tänder, kröp hon som vanligt upp mot mitt ansikte och började suga på min haka tills jag började skratta. Plötsligt känner jag hur hon tog i och bet mig på hakan så det gjorde vansinnigt ont. Det gott folk är syskonkärlek big time. :-) Det var som att hon ville förvarna mig om vad som komma skulle. :-) Nu har ju inte Anna bitit mig igen tack o lov.

Till sist utvecklades syskonkärleken mellan mig och Anna och Katarina till någonting stort och vackert. Jag älskar mina två små syrror så till den milda grad att jag ville strypa den ena och lät den andra bita mig - om det inte är syskonkärlek vet jag inte vad syskonkärlek är.

De kommer alltid att ligga mig varmt om hjärtat.

Anna och Johannes ska åka rutschkana, eller något?

Här ser vi goaste Malte och pappa Magnus.

Tiden går vansinnigt fort

Här ovan ser vi världens goaste syster Anna, en stolt faster, som håller i lilla Johannes på Huddinge sjukhus när han föddes 18/7 1990. Anna var nästan lika gammal när Johannes föddes som jag var när hon föddes. Johannes är här bara ett dygn gammal.

Det är fasligt vad tiden rusar iväg med en. Idag är Johannes 25 år, Anna är snart 40 år och Katarina är snart 49 år och jag själv har hunnit bli 54 år.