Enligt DN.se ledare den 4 september, under rubriken ”Exemplets makt” tycker skribenten att det är fel att statsministern ska behöva ta ställning till ett så kallat komplicerat sjukskrivningsfall i direktsändning i SVT. Man är rädd för att valrörelsen ska drabbas av exempelsjuka. För egen del anser jag det är utmärkt att statsministern för en gång skull får presenterat för sig ett exempel från verkligheten.
De senaste fyra åren har lett till att många, och då menar jag väldigt många, exempel har farit illa på grund av att denna regering har ökat klyftorna mellan rika och de som lite har eller nästan ingenting har. De som förut befann sig nederst på samhällsstegen finns idag inte ens med på stegen. Fyra år till med denna regering kommer sannolikt ge friska arbetande medborgare mer pengar i fickan efter sänkt skatt, men den politiken kommer också att ytterligare öka antalet medborgare som hamnar i utanförskap, det kommer bli fler socialbidragstagare än den ökning som redan nu rapporteras om från de allra flesta kommuner. Men mest fruktansvärt är att antalet självmord kommer också att åka markant.
Även om exemplet med Jörg Teichert kan vara intressant att debatteras eller ifrågasättas rent journalistiskt så har jag längtat efter att våra politiska höjdare får en del exempel slängda i ansiktet. Om det var journalistiskt rätt eller fel av SVT skiter jag i. Jag anser att folkets teve och media ska ställa makthavare och politiker mot väggen oftare, speciellt de som ansvarar för att rasera en samhällsstruktur och ett skyddsnät som brukar finnas där när livet inte blir som man tänkt. Jag har med fasa sett på hur ett väl fungerande samhälle med ett omtänksamhets- och alla är lika mycket värda tänk har förändrats till ett alltmer egoistiskt samhälle som går ut på hur mycket mer pengar i plånboken man har efter skatt.
Jag blir rädd när Maud Olofsson ifrågasätter i sin valreklam ”ska vi tillbaka till ett bidrags Sverige?” eftersom jag tillhör enligt Maud och hennes alliansvänner de som gör Sverige dåligt, en bidragstagare. Det känns allt annat än värdigt att känna sig utpekad som den där som står i vägen. En belastning med andra ord.
Jag skulle vilja ställa frågan till Maud, ”ska vi tillbaka till ett klass samhälle där den nya underklassen inte är fullvärdiga medborgare och som idag inte består av arbetarklass utan av sjuka, fysiskt och psykiskt funktionsnedsatta medborgare?”
Och när dessa grupper påpekar bristerna och det helvete dom har hamnat i bemöts man av leende smil finkar till politiker i teve rutan som säger att så har det inte alls blivit! Nej, tvärtom. Det har blivit bättre. Vi har fel och dom har rätt för det vet ju alla att Alliansen värnar om de svagaste..! (Jo, just det!)
Därför efterlyser jag mer av ”Exemplts makt” i teve rutan, både i SVT och TV4 och i alla medier som finns. Ställ politikerna mot väggen med frågor som har en förankring i verkligheten. Ingenting annat är värdigt. Varken journalistiskt eller politiskt.
Ta hand om er!
- ingen annan lär hjälpa till med det.
Nalle
