Varning: Långt inlägg som måste läsas – om du börjar!

Dagen började vakna till liv utanför mitt sovrumsfönster och innan jag ens hade hunnit öppnat mina blå och vakna till kom jag ihåg agendan för dagen. Dagen var här då jag skulle få träffa en av riksdagens ledamöter, att det blev Agneta Luttropp från Miljöpartiet de gröna beror på att hon var den enda som visade så pass mycket intresse och tåga att hon föreslog ett möte. Fastän hon visste om att hon skulle få träffa och lyssna till en förtvivlad och kritisk person som skulle berätta om vad dagens skoningslösa politik innebär för många funktionsnedsatta medborgare, det tycker jag var strongt även om hennes parti representerar en politik som inte är bästisar med Alliansens ”vi bryr oss inte politik”. Så att det blev en riksdagsledamot från Miljöpartiet var inte förvånande precis. Det säger en del om dagens politik och politiker.

Kaffe, te och mycket torra vaniljdrömmar var framdukade, (ja, det var lite skämmigt men verkligheten är som den är oavsett vem som kommer på besök – med andra ord finns det inga pengar så finns det inga pengar). Jag hade helst velat bjuda på något riktigt gott kaffebröd eftersom det inte är varje dag man har en av de som styr vårt land och har makten att påverka. Men nu var det ju inte för att fika som vi skulle träffas och det tog inte heller lång stund innan frågorna haglade och diskussionen var i full gång.

Agneta är förutom ordinarie ledamot i riksdagen även ledamot i socialutskottet och Miljöpartiets talesperson för frågor rörande personer med funktionsnedsättning och om jag inte tar helt fel är det nog en ganska ny uppgift för henne. Hon hade en del frågor rörande personlig assistans och de tre personkretsarna, speciellt personkrets 3. Det har visat sig att formuleringen för den personkretsen ger utrymme för tolkningar vilket försäkringskassan inte är sen att använda sig av och Agneta berättade att det är många som ringer till henne om just det. Försäkringskassan flyttar assistansanvändare som tillhört personkrets 3 till någon av de andra två och på så sätt har de kunnat minska antalet timmar för den assistansberättigade vid omprövningar. Spontant känner jag att personkrets hit eller dit är onödiga då behoven skall vara det som styr möjligheten till LSS och LASS och antalet beviljade assistanstimmar.

Anledningen till att Agneta Luttropp föreslog ett besök var för att hon och en heldel andra riksdagsledamöter fick ett e-postmeddelande från mig med en länk till min blogg där jag berättade om min ekonomiska situation. Så förutom personlig assistans diskuterade vi hur man skulle kunna lösa den situationen. Jag visade för henne mina papper från försäkringskassan, vad jag har för inkomst med sjukersättning, bostadstillägg och handikappersättningen. Hon blev förvånad och jag tror också att hon tyckte det var en galen regel med max 93% av taket på 5000 kr som är  vad försäkringskassan tar hänsyn till när de flesta hyror till dessa stora handikappanpassade lägenheter är betydligt dyrare än så. Eftersom Agneta är lärare till yrket räknade hon ut illa kvickt att jag hade 1900 kronor kvar efter att min hyra och el var betald. Sjukersättningen är inte hög.

Vi enades om att hon skulle ta upp detta problem med sina politiska kollegor och att hon skulle motionera om att ta bort taket på bostadstillägget eftersom den grupp som kan få bostadstillägg ofta kan räkna sin lägenhet som ett slags hjälpmedel efter alla andra hjälpmedel tar plats och att denna grupp av medborgare som bara har sin sjukersättning och handikappersättning även har personlig assistans som också måste få plats någon stans. Nu är det ganska lång tid kvar till den allmänna motionstidens slut och det är ju inget som säger att hon lyckas med att förbättra. Jag menar alliansen med moderaterna i spetsen har ju visat tydligt vad de tycker om den grupp medborgare som jag själv numera tillhör.

Lycka till Agneta och tack för ditt engagemang.

Ta hand om er!
Nalle