Tag Archives: utanförskap

Det är så galet

Det är inte utan oro och en stor klump i magen som jag försöker förbereda mig inför telefonsamtalet med min handläggare på försäkringskassan. Samtalet ska ske idag. Om jag vågar och orkar med att hajpa mitt psyke, ifall det skulle bli ett negativt samtal. Det är inte bara att gaska upp sig och ringa för idag kan vad som helst hända, i alla fall om jag lyssnar på de hemska erfarenheter som oroväckande många assistansanvändare har.

Jag har inget val. Jag måste ringa för att söka sovande jour för det går inte längre att ha det så här. Det är mycket krävande att vakna på natten stel och orörlig med smärta utan att kunna få hjälp. Eller att inte våga somna. Då är ensamheten allt annat än trevlig. Att be om hjälp är inte alltid lätt. Och det blir ju inte enklare av att behöva må dåligt innan man ska be om hjälp. Det vill säga ringa försäkringskassan.

Det är så galet, egentligen hur galet som helst, hur politikerna har fått en fantastisk och viktig lag som personlig assistans, som har betytt och betyder ofattbart mycket för så många, så söndertuggad av utredningar och direktiv att man ska behöva må psykiskt dåligt den dagen man måste ringa försäkringskassan och be om fler timmar. Politikerna och deras direktiv har gjort så att försäkringskassan har blivit en fiende. Eller åtminstone en motpart som ska försöka få ner antalet timmar till vilken kostnad som helst. Återigen är det så att många gånger handlar det om vilken handläggare man får och inte vad lagen säger.

Jag SKA ringa på måndag. Jag MÅSTE ringa på måndag.

Ta hand om er.

Kramar!
Nalle

Share Button

Ytterligare en sommar utan semester

För ett par månader sedan höll jag på att trixa, planera och bevilja mina personliga assistenters semestrar. Det är en tid jag hatar. Inte bara för att det är struligt att få deras önskemål att gå ihop utan för att jag också vill ha semester.

Enligt mina så kallade dagboksanteckningar, och mitt förträffliga minne, är det fjorton år sedan jag hade semester. Johannes var elva år och vi var på bilsemester i södra Sverige. Jag vill minnas att vi hade det ganska bra. Men efter den semestern, lite senare mot hösten, var jag tvungen att ställa av min bil på grund av ekonomiska skäl. Jag hade då inte arbetat på ett par år men istället för att få sjukpenning som alla andra sjuka fick jag sjukpension istället. Det innebär en betydligt lägre inkomst, även om du skulle ha en skitlön så är sjuklönens procentsats högre inkomst än sjukpensionens. Med andra ord så blev jag blåst. Jag vet inte vad det är för regler idag men när jag frågade försäkringskassan varför jag inte fick sjuklön svarade de kort och gott att eftersom jag inte arbetade 100% så hade jag redan sjukpension och då höjer man den istället när det gäller långtidssjukskrivningar. Tack för kaffet!

Utan att gå in på vad allt det innebär i form av utanförskap och ekonomiskt lidande kan jag bara nämna att det var anledningen till att jag var tvungen att ställa av bilen. Och det var då mina semestrar uteblev för även om jag inte hade råd tidigare med utomlandssemestrar så var bilen möjligheten till kortare semester trippar runt om i vårt vackra land.

Så vad gör en sån som jag under semestermånaderna? Jo, man får semestra hemma i lägenheten. Slappa av bara helvete och strunta i ett hems alla måsten. Ta på sig shortsen, när vädret tillåter, och åka in till stan och sätta sig på ett fik eller gå på museum eller någon utställning och låtsas vara turist. För jag tänker då F inte ge upp min semester hur mycket eller hur lite pengar jag än får, eller hur sjuk jag än är för vi alla behöver våra semestrar för att orka med vardagens heliga allt i allo och alla de övriga måsten. Även jag. Därför önskar jag er alla en underbar semester oavsett om ni har råd att åka iväg någonstans eller inte. Ta vara på sommarens sköna slappar stajl och njut så mycket ni kan och orkar för innan vi vet ordet av kommer mörkret och kylan åter. Men än så länge Happy solskensdagar på er alla.

Kramar!
Ta hand om er.
Nalle

Share Button
1 2 3 5