Alla har väl problem att somna ibland…

För att ha haft en ganska bra onsdag med sömntutande ända fram till lunchtid och ett lugnt uppvaknande med två koppar kaffe och mackor som intogs medan jag kollade på en film – så förvånas jag förbannat mycket av att jag ligger här i sängen, (just nu), och inte kan sova. Min onsdag var också en relativt ”normal” dag vad gäller reumatiska besvär och smärta. Men trots det ligger jag här efter att ha försökt somna på alla sätt och vis. Jag vill inte ta sömn- eller insomningstabletter för jag tar ganska mycket medicin som det redan är. Jag kanske är dum? Men jag vill inte. Varför håller jag på så här?

Alla har väl problem med att somna ibland men hur vanligt är det att problemet håller på i många år, mer än tio år? Det började redan runt 1998 – 99 att jag fick svårt att somna och att jag sov lätt. Jag vaknade av allt möjligt. Bland annat öppnade jag mina ljusblå under många år så fort mina assistenter satte nyckeln i ytterdörren. Fast nu har jag svårt att vakna istället när jag väl somar. Speciellt på morgonen. Vad kan det bero på?. Har jag blivit tonåring på nytt, eller! ;-) he, he, he, okej då – jag har väl inte det då!

Nåja, jag ligger här och kan inte sova. Jag ligger här och räknar allt mellan himmel och jord, jag håller till och med andan och ibland försöker jag meditera eller vagga mig till sömns. Men icke sa nicke! Men ibland så händer det bara. Poff, och jag vaknar x antal timmar senare men jag har ingen aning om när eller hur jag somnade.

Hm, det kanske går lättare att somna om jag lägger ifrån mig datorn igen? Klockan har sprungit fram en timme till ser jag och det ända jag kan trösta mig med är att jag inte behöver gå upp i morgon förrän jag vill eller orkar.

Ber om ursäkt för detta gnälliga personliga inlägg. Men nu är det slutgnällt på herr Thorén och så fort jag är klar med detta inlägg så stänger jag av datorn och lägger mig till rätta för här SKA SOVAS! Men först kommer här ett gäng kramar och en önskan om att alla ni som läser detta ska få en dunder bra dag.

Ta hand om er!
Nalle

Kvällen är här

Illustration5Kvällen är här. Natten smyger sig på och börjar så sakteliga göra anspråk på sin entré. Min assistent som inget hellre vill än att få åka hem och sova tassar omkring med förhoppning om att få sluta lite tidigare. Jag kan inte låta bli att känna en viss avundsjuka. Vad skulle jag inte ge för att lägga mer ner i sängen och blunda mig fram till sömnens vila och drömmar. Det var längesedan jag somnade utan kemisk hjälp och där drömmarna söta, eller blöta, avlöste varandra.

För att inte fastna i ett beroende av sömnmedel håller jag oftast natten sällskap med lika stor iver som min assistent fortfarande är kvar på sitt arbete. Jag förstår henne. Undrar om hon förstår mig? Nej, det är bäst att göra sig mentalt och fysiskt i ordning för även om jag inte kan somna är det galet skönt att sträcka ut min stela och smärtsamma kropp. Det är trots allt skönt i någon timme innan jag har hunnit testa alla olika ställningar för att välkomna drömmarnas horizont.

I morgon har jag en enda sak på agendan. Nämligen att skriva. Vi höres i morgon, mina vänner.

Ta hand om er!
Nalle

God natt, god natt! Sov, sov..!

Sängen är stor och rymlig. På andra sidan, långt, långt där borta, hon sover så sött och tryggt. Sömnlös ligger jag på min sida av sängen, jag följer hennes lugna djupa andetag, hon andas in, andas ut, hennes bröst höjs och sänks om vartannat, upp och ner, upp och ner.

Fågelsång har tystnat, allt är lugnt och stilla, nattliga tankar dansar iväg över sommaräng, där jag med strå i mun, som vanligt skuttar omkring, mellan sol och sommarregn. Allt är så fridfullt och stilla. En suck, ett djupt andetag, upp och ner, upp och ner… Det är fan att man inte kan somna.

Till sist, sömnen lockar mig allt närmare, hon vänder sig om och gör mig förvånad, hon är vacker när hon sover, så trygg och fridfull hon är, som om hon drömde om barna år. Jag avundas henne och sluter mina ögon, inom kort dansar vi båda nakna runt midsommarstång, på ett somrigt vildvuxet ängars blom.

Efter barnslig midsommar dans, vi föll ihop av skratt som trasdockor med magkramp, det höga gräset trollade bort oss en stund, även vårt vett och sans. Vilsna händer leta och fann varann, skrattet tystnade men bubbla åter upp ibland, din hand kramade min, varsamt och så stilla, med blommor i håret du smekte bort en tår från min kind. Du är så vacker i din midsommarkrans.

Hostattack, åter klarvaken på min sida, drömmar söta, du verklighet är någonting helt annat, på andra sidan sängen du låg, en närmare titt, host och snarkandes du sov, en slö kind och dregel jag såg. ;-)

God natt, god natt, sov du glada midsommar!


Glad Midsommar!

- önskar jag er alla.

Nalle

Är vi inte alla lite annorlunda?

“Hej hopp alla ni som känner er lite annorlunda. Ta det lugnt, det här är inte något upprop eller underskriftsjagande text för att få tag på lite annorlunda people, så kallade funkisar. Det är bara en fundersam Nalle som ventilerar roten – så nu gäller det att hålla i hatten.”

 

En aningen annorlunda dude…

..min kropp skriker en smärtsam sång, jag är van att välkomna morgonstund, det spelar ej längre någon större roll, lyssna tyst i nattens mörker, hör du min själ spela i moll.

 

..ledbrutna mardrömmar från svunna tider håller mer än gärna min säng bäddad och kall, livet tär ibland lite väl hårt på kropp och själ, dessa dagar min kropp skriker och inget vill mig väl.

 

..hur än jag accepterar livets val, med och motgångar även dess kval, att annorlunda är gott att vara och inget är fel med det, kan jag ej låta bli att längta efter sömn, smärtfria dagar och en kropp som är normal.

 

Jag ska inte trötta ut er med mer svammel. Nä, jag satte mig ett par timmar framför datorn i hopp om att John Blund skulle komma smygande men han uteblev även denna natt. Typiskt!

 

Ha det gott

 - och krama om varandra!

Nalle