Tag Archives: promenader

Lek, pussar och härlighet

Vindarna blir allt kraftigare och betydligt kallare med dagarna som går. Snart är vintern här med snö, eller snöslask, ett väder jag hatar som hundägare och rullstolsanvändare. Oavsett om jag tycker det är oerhört vackert med snö på marken och runt omkring träd och buskar föredrar jag en snöfattig vinter där temperaturen ligger runt nollan. Tråkigt för alla barnen men nödvändigt för mig om jag ska kunna ta mig ut och framför allt för att kunna ta ut Keena på promenader. Det är vår första vinter ihop och Keenas första vinter överhuvudtaget.

 

Jag försöker vara med på alla Keenas promenader men går det inte så går det inte. Då får min personliga assistans ta promenaderna. Min elrullstol tar sig fram duktigt här och där men när det regnar så fungerar elrullen inget vidare och jag kan bli stående när som helst. Nu har jag turen att varken Keena eller mina assistenter gillar att promenera när det regnar. När snön kommer hade jag önskat att jag hade kunnat vara med, framför allt den första snön, för att få se glädjen när Keena pulsar, hoppar och snurrar runt i snön. Det är en liten sorg jag har men jag får glädja mig med att Keena kommer få uppleva snön. Även om det känns sorgligt för mig ger hon mig otroligt mycket glädje av annat slag att jag lätt kan nöja mig med dessa underbara gånger/dagar.

En sådan gång är när vi tränar här hemma. Jag har på höger sida av rullstolen ett gäng godisar, som hon låter bli för hon vet att det är aj aj, och i vänster hand har jag en liten godisbit som hon mycket väl vet om att hon kommer få om ett tag allteftersom husse begärt att man ska sitta, ligga, stanna kvar och gå fint. Ibland tycker hon att det tar för lång tid och då kan hon busa till det med att hoppa upp i knät på mig och pussa mig någonstans i ansiktet, mest på näsan, och det går fort så pussarna haglar tätt medan hennes svans viftar vilt allt medan jag skrattar ihjäl mig. Samtidigt försöker hon ta godisbiten ifrån mig. Det kanske skall nämnas att en snart fullvuxen golden retriver är skrymmande att ha i knät men än så länge får hon plats och sitter där mer än gärna när hon blir rädd eller vill visa kärlek eller bus. Och varje gång smälter mitt hjärta.

Nej, mina vänner. Nu ska jag återvända till Keena som precis har kommit hem från en promenad. Ta nu hand om er alla så hörs vi senare.

Kram!
Nalle

Share Button