Tag Archives: funktionshinder

Kryper till fattighuset…

Det låter så fruktansvärt bra och metoden för alliansregeringen att få ut sitt budskap är nästan otäckt pedagogiskt och kan liknas med en VD som visar vägen med hela handen för sina anställda. Den största skillnaden mellan en VD på ett företag och alliansen är att en VD pekar åt det håll han/hon vill att de anställda ska styra företaget medan regeringen alltför ofta pekar åt det ena hållet samtidigt som de börjar marschera åt motsatt håll. När det handlar om våra sjuka, barn, äldre och funktionsnedsatta medborgare är det tydligen viktigare att säga populära saker som folket vill höra än att stå för sin politik och motivera varför man inte vill satsa på dessa områden, varför man hellre ger ännu mer pengar till de som redan har pengar än att se till att sjuka, barn, äldre och funktionsnedsatta återigen ska kunna leva ett gott liv även om de inte kan arbeta.

Så här kan det låta när regeringen presenterade en strategi för funktionshinderpolitiken, den 16 juni 2011.

Regeringen presenterar en strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige under 2011–2016. Syftet med strategin är att presentera politikens inriktning, med konkreta mål för samhällets insatser samt hur resultaten ska följas upp under de kommande fem åren. Grunden för funktionshinderspolitiken finns i den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare (prop. 1999/2000:79). Med handlingsplanen beslutade riksdagen dels om målen för funktionshinderspolitiken och dels inriktningen av arbetet inom funktionshinderspolitiken. I den tredje och sista uppföljningen av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (skr. 2009/10:166) tydliggjorde regeringen att målen för funktionshinderspolitiken och inriktningen ska ligga fast; en samhällsgemenskap som grund, ett samhälle som utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhället och jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, män och kvinnor med funktionsnedsättning. De nationella målen är ständigt aktuella och har ingen bortre tidsgräns. Inriktningen på arbetet är även i fortsättningen att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning, att förebygga och bekämpa diskriminering samt att skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande. (texten tagen från www.regeringen.se)

En femårig strategi för funktionshinderpolitiken

Regeringen presenterade i dag en strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken under 2011-2016. Strategin presenterar politikens inriktning, med konkreta mål för samhällets insatser och hur resultaten ska följas upp inom nio prioriterade områden, bland annat arbetsmarknadspolitiken, utbildningspolitiken, socialpolitiken och transportpolitiken.

Områden som strategin berör

I strategin anger regeringen inriktningen av insatserna inom de prioriterade områdena. Inom respektive område identifieras på detta vis de åtgärder som är strategiskt viktiga för att inriktningsmålen ska kunna nås.

De insatser som redovisas i strategin korresponderar mot inriktningsmålen inom:

  • Arbetsmarknadspolitiken
  • Socialpolitiken
  • Utbildningspolitiken
  • Transportpolitiken
  • IT-politiken
  • Ökad fysisk tillgänglighet
  • Rättsväsendet
  • Folkhälsopolitiken
  • Kultur, medier och idrott

Utöver dessa områden redovisas även insatserna inom konsumentpolitiken. (Texten hämtad från www.alliansen.se)

För egen del har jag varit beroende av samhällets skyddsnät sedan 16 års ålder. Men jag har kunnat arbeta halvtid och ibland 75% vilket innebär att motsvarande procent av sjukpensionen sänks. Har jag arbetat 50% har de sänkt min sjukersättning med 50% precis som det ska vara. Men jag har aldrig fattat varför de dessutom var tvungen att sänka bostadstillägget som är en skattefri ersättning på grund av behovet av mycket stora lägenheter eftersom många av oss funkisar har skrymmande hjälpmedel och elrullstolar. Det är inte alltid så att det var bättre förr, speciellt när det handlar om handikapp politiken, men som alliansen har skördat offer sedan år 2006 är både skamligt och oetiskt och är en politik som jag väntade mig utav SD eller liknande partier, inte från våra stora etablerade politiska partier oavsett färg.

För att jag överhuvudtaget ska klara av att överleva idag krävs det av mig att jag kryper till fattighuset och tigger pengar. Men lyssnar vi till alliansregeringen så har allt blivit mycket bättre och skall bli ännu bättre. Hur jag skall tolka det vette fan?

Vad kallas de som ljuger och hittar på så mycket och ofta att de själva tror på deras lögner? Är det politiker

Ha en fortsatt trevlig sommar.

Ta hand om er!
Nalle

 

 

Share Button

”När jag var liten ville jag bli sotare – jag undrar om..?”

Vissa av er kanske undrar varför jag skrev, ”När jag var liten ville jag bli sotare – jag undrar om..?”, i förra inlägget? Det är långsökt, jag vet. Därför kommer här en kort förklaring. Okej då, inte så kort. Men dock en förklaring. Öh, kanske..?

I HSO:s pressmeddelande som jag länkade till, och gör så även här, tas en viktig sak upp, enligt mig. Alla vet att ett arbete stärker den egna självkänslan, dels genom sociala kontakter såsom arbetskollegor men minst lika viktig är känslan av att kunna försörja sig själv. Att kunna spara till möbler, semester och annat som är betydelsefullt. Båda dessa saker är minst lika viktiga för samhället ur ett ekonomiskt perspektiv.

Men dagens sjukförsäkringsregler där man får vara sjuk ett visst antal dagar innan man utförsäkras och tvingas söka arbete på hela arbetsmarknaden är en åtgärd som kanske kan fungera på så kallade latmaskar. Men för alla de som ÄR sjuka och inte kan arbeta alls fungerar det inte för. Där är sådan politik bara omänsklig. Och för alla de som kan arbeta ibland eller endast med mycket specifika arbetsuppgifter, eller där det krävs stora anpassningar av arbetsplatser, är dagens arbetsmarknad inte redo för. Arbetsmarknaden måste först anpassas och göras betydligt mer flexibel innan sådan arbetskraft kommer kunna nyttjas.

Om inte regeringen visste det så måste man handla, duka fram och tillaga maten först innan man kan sätta sig till bords för att äta middag.

I pressmeddelandet sägs bland annat ”men för att också människor med funktionsnedsättningar ska nå full delaktighet i arbetslivet krävs ett perspektivskifte – från system till individ.” Och visst är det så. Det socialförsäkringssystem som idag finns fungerar inte då många är för sjuka för ett arbete samtidigt som de anses vara för friska för sjukförsäkring. Men det är ju klart, allt handlar ju om tolkningar. Jag menar eftersom sjuka inte är sjuka längre, så kanske även jag kan få bli sotare? Att jag mer eller mindre är orörlig och använder elrullstol och tar starka mediciner mot smärtan är väl inte heller något större hinder. Eller..? Jag har alltid velat bli sotare.

En liten förklaring bara – i all krångelhet..!

Ta hand om er!
Nalle

Share Button
1 2 3