Realtime hit counterweb stats

Jag blir så trött..!

Jag har försökt tagit reda på vad våra politiska partier står för i vissa frågor och vad de vill åstadkomma? Men det har inte varit så lätt utan rent ut sagt svårt att hitta vad de vill. Betydligt lättare var det däremot att hitta vad partierna tycker om varandra – sina motståndare. Jag hittar massor av pajkastning, med eller utan sakargument, och påhopp som mer påminner om barndomens tid i sandlådorna och då vi skyllde ifrån oss. ”Mamma, mamma, Reinfeldt tog min hink! Nähä, det gjorde jag inte alls det för det var faktiskt Mona! Och hon tog spaden också, så det så..!”

Efter att ha gjort ett par valkompasser för att ta reda på om dom fungerar, den senaste jag gjorde var valkompassen på SvD.se och även om jag fattar att de inte kan få med alla frågor eller påståenden så tycker jag det är underligt att det bara fanns ett påstående om sjukförsäkringen och ingen om tillgänglighetsarbetet som skulle ha varit klart i år. Valkompassen var styrd med de ”rätta påståenden” så med andra ord fungerade den inget vidare på mig. Jag skulle tydligen rösta på vänsterpartiet..?

En annan sak jag har märkt är att alliansen med moderaterna i spetsen pratar vackert om utanförskap och att det är detsamma som att inte ha ett jobb och där botemedlet för är arbetsvägen. (Jag kände mig utanför varje gång jag tvingades gå in bakvägen eller köksingången bara för att det var otillgängligt för rullstolar. Och det utanförskapet kändes fast jag jobbade..?) De rödgröna med sossarna i täten pratar också om utanförskap men vänder sig då till alla de som av olika anledningar inte kan arbeta, på grund av fysiska och psykiska sjukdomar och/eller funktionsnedsättningar.

Det verkar som om moderaterna vill ha ett s.k. skyddsnät för alla de som inte behöver ett sådant eftersom de vill att vårt skydd ska gälla enbart i ett visst antal dagar, eller i en rehabilitering och om du kan börja arbeta. Jag fattar nada!

Enligt valkompassen är jag vänsterpartist fast jag vill rösta på socialdemokraterna och jag känner mig som en förälder som har lust att säga till sina bråkiga barn när jag läser våra partiers anföranden och uttalanden. Jag blir så jävla trött! Så trött!!

Snart är det val! Igen!

Ta hand om er!
Nalle

Att besegra smärta

Hennes nyfikna händer masserade med underbar lätt beröring min rygg och ju närmare ryggslutet och rumpan desto mer välgörande blev hennes händer. De gånger jag vågade släppa taget om förnuft och verklighet tog hon mig till underbara ställen där hela jag existerade i njutningens vara.

Jag kan ge mig sjutton på att många av er nu tänker ”sex och älskogstankar” och visst skulle det kunna vara så – men ack så fel ni har.

I hela mitt liv, så långt tillbaka jag kan minnas, har jag haft reumatiska besvär med svullna och ömma leder som gör vansinnigt ont och där stela muskel- och senfästen har fått min kropp att bli krokig och känslig. Att växa upp under sådana här förhållanden har gjort att min själs mottagare har skruvats upp till max och resulterat i att hela jag, både kropp och själ, har blivit extra känslig och kännande. Man skulle kunna säga att jag blev en ”receiver” av världens alla möjliga och omöjliga känslor.

Ett slagfält
Sedan vuxen ålder har den reumatiska aktiviteten minskat och mina största problem idag är den söndervärkta kropp som sjukdomen lämnade efter sig. En trasig kropp vars slitna ledytor, nacke- och ryggkotor, sen- och muskelfästen blir allt sämre och gör allt ondare och ger en allt sämre rörelseförmåga. Ibland känns det som om min kropp är ett övergivet slagfält där smärta regerar och utgår ifrån.

Efter att ha levt i stort sett hela livet med smärta och en allt sämre fysik har jag letat efter alternativa lösningar och har kommit fram till att det finns bara en sak som kan besegra detta helvete. Och det är jag själv!

Ett liv med smärta
Jag har slagits ack så länge och mina vapen har varit ack så många. Allt ifrån destruktivt leverne med missbruk till vanlig traditionell sjuk- och reumatikervård och mediciner samt värkmediciner. Till sist var jag tvungen att söka andra vägar för att hitta ett liv med mening och fann att den asiatiska synen på livet och behovet av balans och harmoni var tilltalande. Ljus tar bort mörker, vatten släcker eld och dagen får natten att vakna så då borde njutning kunna jaga bort smärtan. För mig fungerar traditionell smärtlindring bäst tillsammans med smärtans egna motsats – njutning. Viljan och koncentration tillsammans med emottagande av njutning genom beröring såsom massage är effektivt i kampen mot smärtan. Detta fungerar för mig!

För om smärtan skulle se sig själv, om han såg sin egen spegelbild, skulle den fan dö av sig själv för just så ondskefull, feg och ynklig är han den klentrogne.

Lär dig njuta på många olika sätt
Även om inget är lika effektivt mot smärtan och helar själen lika fort och väl som massage och välgörande beröring, eller erotisk massage med för den delen, så kan inte livet enbart bestå av massage och fysisk beröring, hur trevligt det än vore. Därför är det en fördel om man lär sig många olika sätt att njuta på. Framför allt borde vi alla lära oss att ta oss tid till att njuta mer och att ta vara på de stunder – det kommer betala sig, tro mig.

Dagar som ler i mitt minne och helar själen i dagar
De dagar som jag har fått ta emot välgörande massage och möjligheten finns till att få en annan slags njutning så tar jag alltid den chansen. Nästan alltid. För mig är det en höjdare att få ligga kvar i sängen efter massage, mer eller mindre orörlig för att kunna bevara tillfredsställelsen av smärtfrihet så länge som möjligt, och samtidigt bli ompysslad med delikatesser som vindruvor, kex och ost och njuta av ett gott vin medan vi tittar på en film. Det är en helt annan slags njutning som stärker välmåendet och håller smärtan på avstånd ett tag till, en annorlunda njutning som inte går av för hackor, eller vad tycker ni..?

Sedan brukar jag ibland ge mig tillåtelse att bli smärtfri, (så gott det går med medicinens hjälp), och ta en längre promenad om väder och vind tillåter. Det är så härligt att ha med sig fika på sådana promenader. Nej, nu är klockan massor och smärtan börjar smått sippra bort så det är dags för mig att säga god natt. God natt!


Ta hand om er!
Nalle

Tummen upp till one.com supporten

Trogna läsare har säkert märkt att min blogg var borta en vacker dag. Så jävla vacker vet jag ju inte om dagen var utan som jag minns det var den dagen svart och hemsk. Jag vet fortfarande inte hur eller varför min blogg med alla inlägg försvann. Jag kontaktade wordpress och min isp, one.com där jag bad om hjälp.

Först ville ingen hjälpa mig. De sa att det var omöjligt att återskapa min förlorade databas. Ledsen och förtvivlad skrev jag ett mail till supporten på one.com och fick ett svar. Personen, som jag inte vet namnet på, var trevlig och förstående och verkade vilja försöka hjälpa mig. Idag, nästan en vecka senare, fick jag en backup fil från dem – och efter att ha installerat den har jag återfått min älskade blogg..!

Så här kommer TUMMEN UPP och ett fång med de rödaste och vackraste rosor jag kan tänka mig och de går direkt till supporten och den personen som hjälpte mig att återfå min blogg. Supporten på one.com - Ni rockar fett!

Ta hand om er!
Nalle

Det gäller att sälja sig!

Som de flesta -60 talister med funktionsnedsättning blev jag också inhyst i arbetslöshet genom en automatisk slussning till förtidspension. Och i mitt fall var det befogat till viss del men det hade ju varit trevligt om jag själv hade fått välja eller åtminstone prova på att arbeta. Efter att förälskelsen hade knackat på hjärtats dörr blev jag stärkt och fick ett duktigt självförtroende. Året var 1988. Sex månader senare började jag mitt yrkesverksamma liv.

Jag skrev precis ett brev till min fars syster och medan jag gjorde det gick det upp för mig att till nästan varje jobb, förutom det sista, har jag varit tvungen att sälja mig. Billigt. Innan jag har kunnat kräva en adekvat lön. Om ingen tror på dig, sälj dig gratis och jobba ideellt till en början och se till att göra dig oersättlig. Sedan kan du börja löneförhandla. Det var ett råd jag fick för längesedan av en god vän. Även om det har fungerat för mig så har det varit påfrestande för självförtroendet att alltid behöva sälja sig gratis till en början.

Blivande arbetsgivare har inte trott eller vågat satsa på mig då man antagligen har stirrat sig blind på min enorma elrullstol. Ibland hör jag deras oros tankar, ”hur ska han kunna..?” osv. Mina ord har inte kunnat lugna deras oro utan jag har varit tvungen att bevisa i handling hur enastående jag är i det jag gör. Och det är jag. Jag är skitbra på det som har med grafisk formgivning, sättning och layout att göra. Speciellt sättning. Även om det inte har varit speciellt svårt att göra sig oersättlig, (inom rimliga gränser), så har det med åren börja kännas förnedrande. Men, men, i dagens slit och släng samhälle där kvalité inte värdesätts lika mycket som förr får man vara beredd att bita i det beska äpplet.

Ta hand om er!
Nalle

Två viktiga texter

Idag när politiker och försäkringskassan gör allt för att förstöra och urholka LASS och personlig assistans vill jag publicera två texter som jag har ”snott” från Stils hemsida. Jag vill sprida dessa texter.

Stils krav för ett bättre Sverige (text 1)

Lagen om rätt till personlig assistans (LSS) är en unik lag som 1994 gjorde det möjligt för personer med funktionsnedsättningar att leva självständiga liv. Nu är lagen under attack. Vi tycker att år 2010, när till exempel Stockholm utlovats vara världens mest tillgängliga huvudstad, borde vara ett år när politiken syftar framåt. Valåret 2010 borde lyfta fram allas rätt till sitt eget liv, på sina egna villkor. Vi kräver tillgänglighet och möjlighet till utbildning, arbete och föräldraskap. Vi kräver mänskliga rättigheter, helt enkelt.

Individen ska bestämma över sitt liv. När bedömning av personlig assistans sker ska stor hänsyn tas till den enskildes frihet och rätt att själv bestämma över sitt liv.

Respektera den personliga integriteten. Bedömningen av personlig assistans måste göras med respekt för den personliga integriteten. Att klocka toalettbesök i minuter och sekunder är inte acceptabelt.

Lägg ansvaret för den personliga assistansen på staten. En grundförutsättning för att garantera den personliga assistansen för individen är att hela ansvaret läggs på staten.

Bort med 20-timmarsgränsen för grundläggande behov. Oavsett hur stort någons assistansbehov är, ska individen ha rätt till personlig assistans genom staten. Den tjugotimmarsgräns som används idag bygger på ett föråldrat synsätt och slår väldigt hårt mot vissa personer som är i behov av assistans.

Rätt till assistanstid till förfogande. Rätten att ha assistanstid till förfogande måste arbetas in i lagtexten så att inga missförstånd angående detta kan uppstå.

Möjlighet till föräldraskap och arbete. Rättigheten att få personlig assistans för att kunna arbeta eller vara förälder ska arbetas in i lagtexten. Om grundläggande behov ska finnas kvar vid bedömningen av assistans ska arbete och föräldraskap ses som grundläggande behov.

Otillgänglighet är diskriminering. Otillgänglighet ska klassas som diskriminering enligt lagen.

Sveriges skolor ska vara tillgängliga för alla elever. Regeln att friskolor kan neka elever med särskilda behov måste tas bort.

Kräv tillgänglighet vid offentliga upphandlingar. Till exempel ska de tåg som kör på Sveriges järnvägar vara tillgängliga för alla resenärer.

För Stil, Stiftarna av Independent Living i Sverige

——————————————————————————————————–

Krav för ett bättre skydd genom lagen (text 2)

Varje individ måste få bestämma över sitt eget liv. Vid behovsbedömning för personlig assistans ska därför stor hänsyn tas till den enskildes frihet samt dennes rätt att själv bestämma över sitt liv utifrån varje individs unika förutsättningar, behov och intressen. Ett schablon- och schematänkande innebär generalisering och begränsningar i vardagen, något som övriga medborgare inte skulle vara beredda att acceptera. Vår rätt att leva som andra garanteras av skilda FN-konventioner och tilläggsprotokoll som Sverige under åren ratificerat.

Lägg hela ansvaret för den personliga assistansen på staten. En grundförutsättning för att garantera den personliga assistansen är att hela ansvaret läggs på staten.

Bort med 20-timmarsgränsen för de grundläggande behoven.Oavsett hur stort någons assistansbehov är, ska individen ha rätt till personlig assistans genom staten. Den 20- timmarsgräns som tillämpas bygger på en politisk kompromiss som bortser från de assistansbehövandes verklighet. Gränsen om 20 timmar visar sig ofta godtycklig och slumpmässig samtidigt som den slår väldigt hårt mot de individer som inte uppfyller 20-timmars kvoten.

Rätt till assistanstid till förfogande. Rätten att ha assistanstid till förfogande måste inarbetas i lagtexten så att risk för missförstånd undviks.

Rätten till föräldraskap och arbete. Rättigheten att erhålla personlig assistans för att ha ett arbete och/eller vara förälder ska inarbetas i lagtexten. Om grundläggande behov överhuvud ska finnas kvar vid bedömningen av assistans ska också arbete och föräldraskap ingå som grundläggande behov.

Emma Johansson, ordförande, 0707-87 03 95, emma.johansson@stil.se | Jonas Franksson, styrelseledamot, tel 070-990 77 72, jonas.franksson@stil.se

—————————————————————————————————-

Vi måste hela tiden vara på vår vakt för att få behålla det vi engång vunnit. Och det gäller inte bara LSS och LASS utan allt som har med medborgarskap, medmänsklighet, rättigheter och skyldigheter, utanförskap och tillgänglighet samt attityder gentemot personer med funktionsnedsättningar. Vi måste ALLTID ligga minst ett steg före.

Ta hand om er!
Nalle

RSS for Posts RSS for Comments